Ett liv upp och ner
Jag borde inte klaga men eftersom att jag har gjort detta lilla hörn – av den stora vilda webben – min kan jag ju lika gärna göra det ändå. Bara lite i alla fall.
I snart fyra månader har jag och min lilla familj befunnit oss i Sverige efter att ha bott utomlands i två år. Det har minst sagt varit en enorm omställning. Från att ha varit "mammaledig" (jag skriver detta inom citationstecken eftersom att jag aldrig fick några pengar under tiden som jag var hemma med barn trots att jag arbetat för ett svenskt företag i mer än 5 1/2 år, fick "sluta" en månad innan beräknad födsel – men detta är en berättelse för en annan dag) ... vart var jag? Jo, från att ha varit "mammaledig" i ett år till att helt plötsligt behöva kasta mig in i ett nytt arbete fort som blixten var stressigt. Min man som inte är svensk medborgare får inte arbeta förrän hans visum är godkänt så detta föll därmed på mig. Jag utbildade mig inom en specifik skönhetsbehandling och tänkte "jag startar eget". Inom en månad efter att jag landat i Sverige hade jag alltså ny utbildning och nytt företag helt plöstligt – ja, det gick lite väl fort. Kort senare fick jag även, via en nära vän, ett jobb som designer/layoutare (sånt jag gjort tidigare) vilket startade redan i början på juni. Helt plötsligt hade jag alltså ett eget företag i en, för mig, hyfsat ny bransch och ett heltidsjobb (åtminstone fram till slutet av augusti) och en liten dotter hemma som jag saknar konstant – och som saknar mig tillbaka minst lika starkt. Jag är helt slut. Och då har jag bara skrivit ner en bråkdel av allt som skett det senaste månaderna. Jag har ju inte nämnt strulet med transporten av våra flyttkartonger från utlandet som fastnade i tullen i en månad, eller om tjafset med vår hyresvärd som vi hyr en lägenhet av privat just nu (eller, ja, två veckor till, sedan måste vi ut och vi vet inte exakt vart än) ... eller att jag nyligen fått reda på att jag är gravid igen.
Jag är så tacksam för barnet i min mage även om alla småblödningar gör mig nervös (men mer om det en annan dag).
Det här inlägget skapades mest för att min hjärna är lite trött och jag behövde rensa bort en del så att jag kan sova gott snart. Jag är annars frisk (okej, lite förkyld) och min familj mår bra. Vi är okej. Allt löser sig, det måste göra det. Tja, jag har svårt att acceptera något annat.
God natt ♥
Photo by Alistair MacRobert on Unsplash