Trycker upp Lutinus

Så ... eftersom jag har haft två tidiga missfall innan jag blev gravid denna gång skev sköterskan ut Lutinus till mig som hon tyckte att jag skulle ta fram till vecka 12 ungefär. "Yes, inga problem", svarade jag och skuttade ut från mottagning, givetvis helt ovetande om vad dessa piller var för något. När jag hämtade ut tabletterna från apoteket fick jag betala 500 kr ungefär (behövde två paket) och insåg att jag skulle behöva köra upp tre tabletter i fiffin ... per dag ... då förändrades mina små skutt till tunga elefantkliv istället. Men, jag slog om och tänkte, det löser sig! Det blir bra.

Låt oss nu skruva fram tiden en vecka och hjälp vad detta inte är roligt. Det är inte det jobbigaste i hela vilda världen och jag är supertacksam som kan jobba hemifrån vilket innebär att jag får vara i en bekväm miljö. Men ...

Biverkningar:
→ Svullnadskänslor
→ Lätt illamående (men kan också vara graviditeten)
→ Blir lätt irriterad
→ Trötthet (men kan också vara graviditet)
→ Känner mig tung

Känslorna är lite överallt och jag vet inte vad jag vill. Ena stunden vill jag bara gömma mig under täcket och andra stunden vill jag bara äta, sedan kan jag få för mig att jag ska minsann ut och promenera men ångrar mig två sekunder senare. Tröttheten skulle jag säga är värst, och svullnadskänslorna. Jo, just det ...

→ Och så rinner ju tabletterna ur mig. Rester i alla fall. Trosorna blir fläckiga och blöta. Inte trevligt. Trosskydd funkar sådär, nästan så att jag funderar på binda.

Varför äter man Lutinus?
Det kan hjälpa kroppen att behålla bebis i magen (eller, livmodern heter det såklart) istället för att man åker på ett missfall. Många som genomgår IVF-behandlingar får dessa tabletter också. Lutinus innehåller "det naturliga, kvinnliga könshormonet progesteron".

Jag har inte gjort någon utredning eller fått bekräftat att jag skulle ha för lite progesteron men sköterskan menade alltså att jag skulle ta dessa tabletter som en säkerthetsåtgärd.

Slutade abrupt amma ... 
En annan sak som är lite irriterande var att först efter att jag kommit hem med tabletterna och kört upp första tabletten i fiffi läste jag bruksanvisningen – jag vet, borde läst innan. Move on. – som informerade att jag inte får amma under denna behandling då hormoner kan åka ut till barnet genom mjölken. Min dotter på 1 1/2 år ammades alltså fortfarande ett par gånger om dagen (fram till måndag) och har varit väldigt galen runt mina bröst. Detta fick vi då abrupt sluta med vilket varken hon eller jag var redo för. Helst skulle vi velat dragit ner på det gradvis men eftersom hon har haft svårt att släppa amningen tidigare blev kanske detta den knuff vi verkligen behövde. Jag har sedan hon fyllde 1 år velat minska på amningen så att jag kan få tillbaka min kropp lite ... detta både hjälpte och sved skulle man kunna säga.

Det var väl det. 


Photo by Ava Sol on Unsplash

Kommentera här: